Privata Affärer i förklaring av detta nyligen tilldelade pris skriver om hur du har en stark röst vilket också är anledning till min fråga: Hur viktigt är det att höra rösten av diasporan i Sverige, inte bara här i Sverige utan även i Bosnien och Hercegovina?

Sedan det olyckliga kriget som jag flydde ifrån till Sverige tills idag har aktivt arbetat for stärka den rösten, både på personligt och yrkesmässigt plan. Kanske ar det just min krigserfarenhet som bidragit till att jag hörs, att jag inte ger rädslan utrymme. Jag ser liknande sätt att agera hos många av oss som har bakgrund i Bosnien och Hercegovina.  Jag ar glad varje gång jag ser att vi bygger vår framgång genom att jobba hårt och samtidigt inte räds for att uttrycka var åsikt och höras, inte bara här i Sverige än över hela världen där vi lever och verkar.

Vi med bakgrund i Bosnien och Hercegovina och som bor i Sverige idag har faktiskt en rad av framgångar i Sverige. Vi lyfts fram som en av de mest framgångsrika invandrargrupperingar i Sverige – ett flertal rapporter behandlade detta förra aret.

Vad ser du som orsaken till denna framgång?

En fördel tror jag att det finns många likheter i det ekonomiska och sociopolitiska systemet i Sverige och det vi är vana vid sedan tidigare. Därför har vi relativt enkelt kunnat komma in i systemet och bli fullgoda medborgare i Sverige. Ett annat skäl är att de flesta människor som kom till Sverige från Bosnien och Hercegovina kom som utbildade och med en önskan om vidareutbildning. Det tredje skälet är vår inbyggda vilja att bidra till det samhället där vi bor och verkar. Naturligtvis finns det också en mängd andra individuella skäl, men det är dem jag ser som de mest generella.

Vilken del av din bakgrund från Bosnien och Hercegovina har hjälpt till dig att vara där du är idag?

Bosniensvenskarna, eller i ännu bredare form ”balkanci” som jag säger ofta, har ingen rädsla för social kontakt och konflikter. Vi är som folkgrupp inte rädda av oss själva som många andra är. Jag tror att vi ständigt lever upp till bilden av att vi är en konstruktiv, realistisk och värdefull invånargrupp i Sverige. Det är dessa kvaliteter som jag relaterar till min bakgrund och som tjänat mig väl i min karriär.

Bosniersvenskarna har nu befolkat Sverige i över 20 år. Vad skulle du vilja lyfta fram som utmärkande under dessa år, kanske någon händelse eller person?

För några månader sedan sändes ett reportage om hur väl bosniersvenskarna integreras i Sverige. Det påpekas att detta är ett prejudikat integrationsprojekt i Sverige. De betonades även hur bra vår invånargrupp behärskar det nya språket. Ärligt sagt svenskan inte ett lätt språk att lära sig. Det gläder mig mycket att höra om de positiva effekterna och att det uppmärksammats. Sådana positiva effekter är förstås resultat av många års ständigt arbete på personligt och professionellt plan för oss alla.

Den Engelske poeten, John Donne sade att ingen människa är en ö, vilket innebär att ingen av oss är och kan inte uteslutas från samhället. Som medlem av APU Network vilka fördelar ser du i detta nätverk?

Jag tror att APU Networks idé att bygga broar mellan BiH och Sverige på ett företagsamts sätt i stort och smått är väldigt konstruktiv. Och därutöver är det en även europeisk och internationell orienterad idé att på ett modernt sätt arbeta med utbyte av idéer, åsikter och erfarenheter mellan Bosnien och Hercegovina och Sverige och upprättande av verkliga kontakter. Personligen är jag mycket nöjd med arbetssättet i nätverket och jag ser tydligt att det både finns en god vilja och att det görs insatser att hjälpa bosnier och hercegovinier både i Sverige och även i Bosnien och Hercegovina, särskilt unga människor i detta land som fortfarande möts av en rad utmaningar. Bosnien och Hercegovina är för mig är inte bara ett land, utan en idé och denna idé lever i var och en av oss.

Enligt de uppnådda meriterna hittills som expert på hållbarhet, Sasja,  vad du ser som ett framgångsrecept för att kunna behålla och utveckla identitets hållbarhet och i synnerhet den bosniensvenska och balkansvenska?

Idén om Bosnien och Hercegovina är mycket större än de gränser själva landet har. Vi är en europeisk nation med mångkulturellt och kosmopolitiskt perspektiv, väl värd att bevara, lyfta fram och vidareutveckla. Alla som kom till Sverige, särskilt de som har vuxit upp här, har ju genom en naturlig process tagit till sig mycket av den svenska identiteten vilket är positivt. Men alla av oss, oavsett ålder känner en slags intimitet med Bosnien och Hercegovinas identitet. Så länge vi finns, kommer denna identitet att finnas oavsett om vi särskilt anstränger oss för att behålla den eller inte.

Hur mycket utrymme ger Sverige för bevarandet av denna identitet?

För mig är integration en privat angelägenhet, liksom religion. Sverige är ett globalt och demokratiskt land vilket ger utrymme till alla att bygga sin egen identitet oavsett vilken den när. Men på jobbet, i sociala kretsar, finns det en identitet, och detta är den svenska, eller någon form av nordisk-europeiska och även amerikanska och internationella identitet.

Personligen har jag inte upplevt att den svenska lagstiftningen blivit hinder för att bygga upp min egen identitet. Just detta är ytterligare ett skäl till varför vi som folkgrupp är så väl integrerade i det här samhället.

Hur kände du när du fick det senaste priset ”Årets Bankprofil 2016”?

Jag är alltid glad och stolt över att få utmärkelser. Men belöning för mig är framförallt ett incitament för att bli ännu bättre och att fortsätta utveckla mitt arbete.

Intervju: Dzenan Karic
dzenan.karic[at]apunetwork.net