APU Network i samarbete med Bosniakiska kulturcenter och Bosniska islamiska församlingen Stockholm organiserade minnesdagen tillägnad de som fallit offer i staden Prijedor Bosnien s.k. Vita band dagen. Bosnien-Hercegovinas Kvinnoförbund i Sverige och ABF var också våra partners i detta projekt. Fler en 150 personer närvarade under minnesdagen.
Plats: Stockholm, ABF huset, 31 maj kl. 13.00 -15.00,
Program
Med fokus på Vitabanden, nationalism, massgravar och massmord i Prijedor drog vi en parallell med händelserna under 2-a världskriget samt den tilltagande främlingsfientligheten som råder i Sverige.
Syfte med projektet var att ta lärdomar samt öka förståelse för de tragiska händelserna i Bosnien under 90-talet samt stärka mänskliga rättigheter och tolerans genom att sprida kunskap och erfarenheter vidare.
Film: ”Prijedorska polja smrti”, Avdo Huseinovic
Gäster:
Satko Mujagic – överlevande från koncentrationsläger i Bosnien
Emmerich Roth överlevande från Förintelsen
Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism
Haris Grabovac Expo har besökt massgravar och koncentrationsläger i Bosnien
Utställning: Fotografier från Massgravar i Bosnien
Musik: Elever från Kärrtorps Gymnasium (Gustav, Salem, Jakob, Danial
Moderator: Negra Efendic, journalist Svenska Dagbladet, (Wendelapris 2014 vinnare)
Bakgrund
Den 31:a maj 1992, under kriget i Bosnien, beordrade de serbiska myndigheterna i Prijedor stadens ickeserbiska, muslimska (bosniakiska) och katolska (kroatiska) befolkning att bära vita band runt armarna och att märka sina hem med vita flaggor.
Syftet var att synliggöra de som senare skulle bli offer för den etniska rensningen i staden. Under krigsåren 1992-1995 fördrevs 53 000 ickeserber från sina hem i staden. 31 000 hamnade i etniska fångläger som Keraterm, Omarska och Trnopolje där människor dagligen utsattes för våld och övergrepp. 3173 civila, varutav 256 kvinnor och 102 barn dödades, offren var muslimer och katoliker. Tomasica, den största massgraven från kriget i Bosnien som ligger närheten av Prijedor.
Den 31:a maj är internationella dagen för att hedra alla offren, för att påminna världen om att ondskan finns och att den inte är besegrad. De vita banden som bosniska muslimer och katoliker tvingades att bära under kriget, i staden Prijedor var en av konsekvenserna av den islamofobi som dominerade den serbiska nationalismen i Bosnien Hercegovina under 90-talet.
Vita banden i Prijedor är inte bara berättelsen om förödmjukelse, övergrepp och att bli förminskad till enbart sin etnicitet, utan också om grannar, vänner, människor som såg detta och lät det fortgå. Stegen från empati till likgiltighet, från misstro till hat och från hat till våld är ofta mindre och enklare att göra än vad vi anar. Rättvisa betyder inte bara att förbrytarna straffas. Rättvisa är att offren behandlas värdigt och att världen inte blundar mer.
Den svenska regeringen verkar på ett bredare plan för att i förebyggande syfte öka kunskapen om vår tids folkmord och etniska rensningar. Det långsiktiga målet är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna Sverige. För att uppnå detta mål var viktigt att öka kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna genom att dra lärdomar av historien för att förhindra liknande händelser i framtiden.
